Projekt

Jolle med elmotor och dävert

Att sätta på en 4-hästars motor för en kort sväng då och då brukar vara alltför besvärligt och därmed blir det inte gjort. Jag hittade en artikel om hur man på ett ganska enkelt sätt kan hålla ett batteri laddat i jollen för att till den koppla en elmotor. Med el-motor går inte fort men tyst och smidigt, förhoppningsvis. En batterilåda försedd med elkopplingar på utsidan, laddmätare, säkring och cigarettplugg inköptes på Biltema (bäst i test). I den fäste jag en vanlig huvudströmbrytare med nyckeln på lockets utsida, kopplade in en solcellsregulator mellan cigg-uttaget och batteriet och sen solpanelen kopplas in i cigguttaget. Hela paketet ska ligga i jollen för att på så sätt ständigt ha ett laddat batteri. Motorn är en Minnkota och den kopplas lätt in på anslutningarna på batterilådans utsida. När motorn inte används kan man stänga av strömmen med brytaren så ingen obehörig kan åka iväg med hela paketet.

Att ha jollen släpande efter båtan är helt ok men ibland vill man ha den uppe ur vattnet av olika orsaker. Jag har tittat på olika lösningar (dyra) och hittills bara tippat den på kant över badbrygan på aktern och bundit fast den mot pulpiten. Bra men inte så vackert. På Blocket hittade jag en dävert till ett bra pris och som ska sitta i aktern. Jag har låtit tillverka två fästen i rostfritt som monterats på akterspegeln. För att komma åt att dra bultarna på ena sidan sågade jag upp med hålsåg två hål inne i akterstuven, där alla linor ligger, och sen kom man åt alla bultarna. Provmonterade och kollade att det fungerar med luckorna så att de går att öppna och stänga. Jag fick höja hela fästet genom att sätta en teakbit under, vilket inte bara blev bra utan också lite snyggare. Lite justeringar kvarstår.
                                                            

Nu sitter båda fästena på plats och jag har jag testat med jollen och tycker det blev mycket bra. Fungerar utmärkt vid segling och det går även att lägga i och ta upp ett ankare när jollen är upphängd. När de inte används lyfter man bort dem och lägger dem bland fendrar och annat i sittbrunnsstuven.

 

Inspektionslucka i bränsletanken

Idag tog jag mod till mig och började montera inspektionsluckan från Kronobryggan. Tyvärr fick jag välja en plats lite långt bak men bättre det än inget. Tanken är i plast, samma som vattentanken, och jag började göra små borrmarkeringar där hålen ska vara. Därefter mätte jag ut mitten och började använda hålsågen. Sågade lite grann och dammsög upp spånen. Efter att ha gjort så ett antal gånger var det bara lite kvar innan sågen kommit igenom. Då provade jag med en liten kniv om det gick att skära bort siste biten, och det gick bra. För att minimera risken för plastspån i tanken så borrade jag de åtta hålen först. Därefter skar jag bort luckan med kniven och vips så var borrning och sågning klart utan spån i tanken. Jag monterade luckan, mycket enkelt, och lyste ned i tanken med en ficklampa. Där låg lite svart sörja på botten, långt fram och det ska jag nu försöka få bort på något sätt.

Jag hittade lite information från andra med samma problem och nappade på ett förslag att med en akvariehåv fånga upp dieselbakterierna. Sagt och gjort en liten håv som passade i hålet inköptes och en slang som även kan kopplas på den grövsta av slangarna till oljesugen köptes in också. Den kan kanske vara bra ett suga upp mindre rester med, samt även tömma tanken om det behövs. Håven monterade jag på slangen med några slangklämmor och sen ned med allt i tanken. Det gick mycket lätt att få tag på allt och efter en halvtimmes jobb var tanken ren och snygg. Ca 1 dl med svart slemmig dieselsörja var resultatet.

     

 

Bälgbyte och drevets fastsättning

Du som har en Hunter segelbåt med segelbåtsdrev från Yanmar bör ta en ordentlig titt på den installationen. I vår båt sett drevet fast i båten med 6 av 8 skruvar, varav någon satt löst. Dessutom satt drevet fast i motorn med 6 av 8 bultar också. Att rätta till detta är ett omfattande arbete i båten.

De Florida-tillverkade båtarna som skeppades till Europa fick segelbåtsdrev installerade, istället för rak axel och stödbock som är standard för Hunter eftersom segeldrev inte var tillåtet på båtar i USA. Efter 14 säsonger är det nu hög tid att byta bälgen i Yanmardrevet. Det finns en läckindikator som larmar om läckage uppstrår men jag vill byta innan den larmar. Arbetet innebär att man demonterar drevet och lyfter ur det ur båten för att sen låta en verkstad (Sjöbergs Marin som numera är nedlagd) göra arbetet. Sen återmonterar man allt. Jag har anlitat Hansson Marin för hela jobbet. För att komma åt drevet i akterkabinen tog jag bort alla lösa luckor och kopplade boert ventilationen till motorrummet så man kommer åt allt. Hansson Marin demonterade drevet och lämnade in det för bälgbyte och samtidigt noterades det att det lite släpp i lackeringen av drevet. För att undvika ytterligare skador från bla galvaniska strömmar så passade jag på att låta blästra och lacka om drevet. När det sen ska återmonteras så gäller det att bultarna går att dra åt ordentligt, vilket inte var gjort vid demonteringen helt (se nedan)!

          

Nu är drevet omlackat ordentligt av Sjöbergs Marin. Dessa drev har från början en sämre lackning vilket gjort att färg lossnat alltför tidigt och enkelt. Nu är det gjort betydligt bättre och lackat på samma sätt som de nya Yanmar-dreven. Ny bälg och nya packningar på propelleraxeln är monterade så nu återstår monteringen i båten som blir knepig. Drevet var fäst med 6 st rostfria träskruvar skruvade direkt i motorbädden med tveksam infästning ibland (bild t.v. ovan). Dessutom var det bara monterat 6 av 8 skruvar (de två saknade skruvarna ska sitta närmast motorn och där er det tomt som synes!). Nu har man plastat och skruvat fast en rostfri ring (gjord för Yanmar) med maskingängade fästen för bultar till drevet (bild t.h. ovan).  Det medför att drev och motor kommer höjas 10 mm mot idag och då kanske propellern kommer för nära skrovet, vilket betyder en annan propeller. Vi får se när drevet återmonterats. Motorbädden har en godstjocklek på 20 mm och är förstärkt med trä inplastat och det är OK för motorns fastsättning.j

Nu är drevet monterat i ringen med 8 bultar. Även motorn är åter på plats med nya distansklossar under motorfästena så att den kommer rätt gentemot drevet. Jag provmonterade propellern på axeln och det är tillräcklikt med utrymme kvar så inget byte av propeller! Något måste varit fel med måtten tidigare.

"Halv-tysk" skotning av storseglet

För några år sedan flyttade vi skotningen av storseglet från en av wincharna under sprayhooden till en plats närmare rorsman. Vi tyckte inte att storskotet var riktigt tillgängligt utan ville få det bättre placerat. Samtidigt byttes ett enkelblock ut  med ett dubbelblock på bommen så vi fick en lite bättre utväxling. Skotet drogs via ett block i vantfästet för undervantet och därefter bak till ett block med skotråtta där spinnackerskotet är fäst på bågen. På så sätt får rorsman bra kontroll på storskotet. Det har fungerat jättebra men ibland på kryssar och när det blåser lite mer så kan det vara tungt att skota hem och en winch är önskvärd.

Jag fann att en Andersen 18ST har en bottenplatta som passar och dessutom är det en bra utväxling på winchen. För att komma åt att montera den snyggt måste hela instrumentpanelen bort, vilket jag med lite tålamod lyckades göra (sitter fast ordentligt med sikaflex) Då kommer man åt utrymmet under för att dra fast alla bultar till winchen. Handtaget blir det kortaste som finns så att winchen kommer så långt bak och nära rorsman som möjligt. Ett kindblock på sittbrunnssargen kan monteras för att leda skotet förbi sprayhooden ordentligt och på så sätt få bort blocket i spinnackerfästet.

Efter att ha riggat allt och provat olika sätt att dra storskotet så är det nu kvar med ett block i bågen där spinnackerblocket sitter så inget brytblock för närvarande. Jag har även återställt utväxlingen på bommen så det inte är lika mycket (ett dubbelblock borttaget) vilket betyder kortare skot och snabbare att wincha. Hittills mycket bra funktion som även bestod under semesterseglingen. Efter två veckors seglande kan vi konstatera att systemet fungerar utmärkt. Lättare att skota hem och därmed bättre koll på storseglet när man kryssar. Åtgärden rekommenderas!.

I vinter (2015/16) ska jag montera brytblocket på sargen och därmed få bort en "tröghet" som finns med det extra blocket. Jag har även köpt och monterat nya kullagrade block till mastfoten och i vantfästet så det ska löpa lättare. Efrarenheterna efter sommarens seglingar är enbart positiva till ändringen av storskotet. Enklare, snabbare, kortare skot och mer proffsig lösning som fungerar utmärkt.

         

Före demontering                           Demonterad                          Winchens placering

Keel-Pro

Keel-Pro är ett grundstötningsskydd för segelbåtar upp till ca 14 ton. Den reducerande kraften är ca 70 % för en båt med deplacementet 5 ton och vid kollisionsögonblicket ca 5 knop. Ca 200 båtar använder Keel-Pro, 2012.

Principen för Keel-Pro är enkel:
Inuti kölskyddet finns ett hålrum, ca 0,7 lit som vattenfylls vid sjösättningen via 4 st hål, parvis placerade upptill resp nertill. Vid en kraftig kollision i 5 knop och 5 ton, komprimeras gummit med ca 15 cm samtidigt som hålrummet töms på vatten vilket sammanlagt tar ca 0,1 sek. Kölskyddet förlänger stoppsträckan från ca 10 mm (krossad sten och deformerad framkant på kölen) till ca 150 mm. Därmed förlängs den första kritiska tiden som det tar att bromsa upp kölen och båten ca 15 ggr. Med kritisk tid avses tiden fram till dess maximala krafter uppstår som påverkar båtens konstruktion. Medelretardationen blir också 15 ggr lägre för den kraft som påverkar båten. Kölskyddet ger avsevärt mindre påkänningar i bl a kölinfästningen i samband med grundstötningar. Av detta förstås att den första tiondelssekunden är avgörande för om båten skall klara sig eller inte. Utan Keel-Pro skadas nästan alla båtar vilket statistiken visar.

Keel-Pro säljs av Svenska Koster i Uppsala och jag funderar allvarligt på att montera detta på Valetta i vinter (2015/16). Första steget är att taget med att skrapa bort all gammal färg, slipat ner det sista, tvättat med aceton och sen två lager epoxi grundfärg, samma som på skrovet förra året. Den 7 november ska jag hämta allt hos leverantören för att sen montera om värmen håller i sig.

Jag hämtade kölskyddet i Uppsala och fick en ingående beskrivning hur jag kan montera det och vad som är att tänka på. Provmonterade dagen efter (se bild undre raden) och samtalade med leverantören om hur jag ska gå vidare.

Här under ser man hur det ser ut före och efter.

     

Här är kölen renspacklad och epoxiprimad (vit) och sen med provmonterat kölskydd sett från andra sidan och sen limmad och fixerad och sist grundspacklad med NM Epoxispackel.

    

 Skillnaden mellan provmonteringen och som den sen limmaas är att jag fick rådet att sätta ett spännband nere på "hälen" och dra åt. Det gör att nederdelen passar bättre mot kölen och anläggningsytorna mot varandra blir bättre. Nu när det blivit varmare så har jag gjort en första spackling av ena sidan. Nu får det härda några veckor innan första slipningen och fortsatt spacklande. Idag gjorde jag en slipning i vårvärmen och spacklade en sist gång så att det blir en jämn strömning runt kölen. Det ser ut att bli riktigt bra. 

Några lager epoxiprimer ett lager bottenfärg och sen blev det klart. Det är en lite brantare vinkel på kölprofilen och lateralplanet framflyttat också. Vissa säger att det ska ge en bättre höjd på kryssen, vilket återstår att se.

Efter en sommars seglande kan jag konstatera att någon märkbar skillnad (försämring) när man seglar är det inte. Däremot är det betydligt behagligare att veta att man kan gå långt in vid tilläggningar utan att riskera snabba stopp mot grund. En gång gick vi för långt och då blev det en kort ljudlös rekyl av båten och bara vi ombord noterade det hela. Vid upptagning var allt ok.

Peke

För att komma iland lättare och även ha en bra stege så monterade jag ett peke i fören. Dessförinnan hade vi en stege från Båtsystem som hängdes på pulpiten men den var lita ostabil och nådde inte alltid fram till klipporna eftersom stäven är så pass rak. Därför köpte jag ett peke från Båtsystem som var lite kraftigare och monterade det. Med hjälp av tampar provhängde jag allt och kollade så att det så snyggt ut och att det fungerade. Därefter borrades det hål och monterades på plats. Det gamla Bruceankaret passade tyvärr inte särskilt bra så jag köpte ett nytt Lewmar Deltaankare på 16 kg. Som stege monterade jag en kasettstege med tre steg och som extra en lös med två steg som man hänger på ovanifrån. Den har en bättre lutning och är enklare att använda när man ligger vid en brygga. Kasettstegen är lite krånglig att ta fram men fungerar ändå bra. Totalt sett en enkel åtgärd som gör det betydligt lättare att kliva ombord och iland. Samtidigt har jag satt ordentliga fästen med genomgående bult i plattan man tar tag i när man går ombord. Nu vet att den sitter fast ordentligt mot tidigare då den bara var skruvad fast. Peket gör även att fästet för genackern kommer längre fram. Peket är en PT10044 med kasettstegen BKT73, båda från Båtsystem och den lösa stegen är från Erlandssons brygga, 01049.

 

Hunter Smile

Hunter Smile är en "skada" som är infästningen mellan köl och skrov i kölens framkant. Den beror på att kölen inte tillverkats att passa exaklt till skrovet och då uppstår en lite spricka i kölens framkant. det finns inte på alla 356 utan en del. Mycket information finns på HunterForum. Denna spricka har hela tiden varit tätad med Sikaflex men i slutet av årets säsong så började det släppa och då läcker det in vatten i kölsvinet. Därför började jag ta bort allt gammal tätmassa och skrapade rent. I vinter får det stå och torka ut ordentligt och sen i vår så ska jag fylla allt med epoxi och slipa, måla och se till att det blir snyggt och tätt igen. Såhär såg det ut när jag frilagt området. jag har även kollat med tiddigare ägare som bekräftar att ingen förändring har skett sen båten var ny. Den har heller inte varit grundstött så "skadan" är inte förändrad av andra orsaker.

 

"Hunter Smile"

jag talade med Wasa Yachts i Södertälje och beskrev "skadan" och visade en bild. De rekommenderade att dra kölbultarna så mycket det går (om det överhuvudtaget går) och sen fylla "glappet" med Sikaflex 291i. Så lagar de en liknande skada och Sikaflex är bäst som fyllnad för det är elastiskt men tätt. Så får det bli. För att dra kölbultarna har jag köpt en 38 mm hylsnyckel på Biltema som passar och som gör att jag kan dra kölbultarna men de sitter så hårt åtdragna som de kan. Jag har därför sprutat in så mycket Sikaflex som möjligt i springan och sen lagt ytterligare utanpå och smetat ut det med fingrarna. Nu bör det hålla tätt några år framåt. Efter sjösättning har inget läckage visat sig och inte heller under resten av säsongen.

I samband med monteringen av kölskyddet spacklades hela området vilket innebar en ännu bättre reparation av "skadan".

Ny bottenfärg

Båtklubben där Valetta ligger vinterupplagd kommer inte högtryckstvätta båtar from nästa år,2015. Tvättningen medför alltför stor negativ miljöpåverkan av de gifter som tvätten innebär, och spolplatta är inte aktuellt att installera. Sista chansen mao att byta till giftfri färg, dvs ren epoxi om man ska kunna tvätta av botten med gott samvete. För att kunna lägga på det måste tyvärr all gammal färg bort och då gäller bara hårt arbete. Det är först en polerande blå Hempel Mille Light (släpper mycket färgpigment!) övermålad med svart International Cruiser som är lite hårdare och däremellan ibland Internationals Primocon för bättre fäste. Jag köpte på inrådan av en båtgranne en Sandvik färgskrapa med 50 mm bredd, två stöttor extra oför att kunna skifta runt så att det även blir målat under stöttorna och sen satte arbetet igång. Jag tog en gammal pressenning och la under båten för att samla upp färgskrap och sen var det tunga arbetet igpng. Det var rena gympassen men efter 6 pass om ca 45 minuter blev botten ganska renskrapad. Färgresterna som jag samlade ihop och kastade i milöstationen blev närmare 30 liter.

        

Därefter har jag slipat med maskin, använt skrapan igen för "finskrapning" och slutligen slipat för hand så all bottenfärg är borta. Innan jag började måla så borstade jag bort all slipdamm och sen tvättade av botten med en trasa dränkt i aceton. Nu har jag lagt på fyra lager vit epoxiprimer (Biltema) med roller och slutligen bottenfärg för insjöar, biocidfri. Hoppas det ska hålla botten ren eftersom vi växlar mellan söt- och bräckt vatten.

Vid upptagningen hösten 2015 så fanns det endast några havstulpaner och lite annat som enkelt spolades bort med högtryck. Färgen i vattenlinjen var nästan helt borta efterson jag under sommaren tvättat rent någon gång. Ett bra resultat medandra ord. Det blir mörkblå Hempel Eco Ecopower Racing i år, en hård färg avsedd för Mälaren. Med byte mellan Mälaren och saltsjön så hoppas jag att beväxtningen dör efterhand. Ett tunt lager rollad på gav en fin och hård yta.

Sommaren 2016 låg båten två månader i skärgården och ganska snart noterades beväxtning och sämre fart. Jag skrapade rent vad som nåddes från jiollen men mycket var kvar ändå. I augusti inköptes en Scrubbis och från en roddbåt skrubbade jag bort så mycket det gick. Allt som allt tog det 45 minuter och vid upptagningen konstaterades att det mesta var borta! Det var endast kvar lite längst ned på skrovet där jag inte lyckats komma åt. Botten högtrycksspolades vid upptagningen utan färgsläpp och sen gock jag över hela botten med en Scotch Brite och sköljde av så det blev klart inför våren. Nu behövs en lättare våtslipning och sen ett tunt lager färg, mer för syns skull.

Bogpropeller

Efter mycket frågande och funderande har vi nu kommit fram till att vi i vinter ska montera en Side Power SE60 med 185 mm tunnel i fören. Hoppas på en bra installation nu. Kraften på 60 kg tryckkraft bör räcka till de flesta tillfällen det behövs, men kanske inte när det blåser kraftigt i sidan, men de lägena får man undvika ändå. Huvudenheten placeras i skåpet under kojen i förpiken. Det var enkelt att demontera delar av inredningen i förpiken. Först hyllorna inne i skåpet och sen tog jag även bort en del av kojbottnen och även dörrarna så nu är det fritt fram att installera. Kvar är mellanvägen som jag sågat ur så att hyylorna sen kan återplaceras efter installationen.

                                                               

Här ska bogpropellern monteras

På måndagen startade installationsarbetet. Tre man från Lundin Marin kom och fräste hålet, slipade bort topcoat inne i båten (dammade ganska bra), fräste hål i skrovet för tunneln, anpassade tunneln och började även dra det elektriska från sittbrunnen. Det ser lovande ut och planen är att det ska vara klart så jag kan återställa allt inom- och utombords till helgen. Sjösättning om sex dagar! På hyllan som nu är bortmonterad ska batteriet stå i en batterilåda. Då blir det korta kablar till bogpropellern. Matningen kommer från huvudbatterierna via en skiljerelä så bogpropellerns batteri alltid är laddat men det kan inte Användas till vanlig förbrukning. Det ska även sättas in en egen huvudströmrytare i närheten av batteriet. 

Under tisdagen plastades allt såväl inom- som utombords och eldragningarna slutfördes. Tre lager med glasfiberväv och en ordentlig uppspackling på utsidan så vattenströmmen passerar förbi trumman ordentligt.

Onsdagen var vilodag pga regn men på torsdagen spacklades och installerades allt så att jag på kvällen kunde lägga på ett första laget Gelshield. Därefter har inredningen satts tillbaka på plats, städning gjorts och fortsatt målande så allt blir klart till måndagens sjösättning. 

Den elektriska installationen fick av tidsskäl göras med båten i sjön men det gick bra ändå. Funktionen är ut märkt. Nu kan man lägga till och manövrera jätteenkelt och redan har jag haft nytta av den. Den suger inte luft utan trycker stäven snabbt och enkelt åt det håll man vill. Värt varenda krona och ett bra jobb gjort av Lundin Marine. De håller kontakt och har kontroll på arbetena, även om både leveranser och väder ställer till det.

Efter en veckas segling med varierande platser och vindar vid tilläggningar kan vi konstatera att bogpropellern verkligen gör sin nytta. Vid flera tillfällen har den varit nödvändig för att kunna lägga till och vi har tack vara den även kunnat lägga till utan besvär vid platser eller situationer som vi tidigare undvikit. Vissa problem med att den suger luft finns, särskilt om man är många i sittbrunnen och lite last i fören (vattentank, ankare, packning mm) då tenderar den att ta in lite luft då och då, men det märker man direkt. Vid vårrustningen 2015 målades alla råa ytor med topcoat så nu är hela installationen färdig.

          

 

Backstag/checkstay

För att förbättra förstagets spänning och därmed båtens höjdtagning på kryss funderade jag på om backstag kan vara lösningen. Det skulle dessutom ge lite mer säkerhetskänsla för riggen eftersom den inte har något akterstag. Efter att ha pratat med masttillverkare m.fl så har jag numera blivit övertygad om att backstag varken är bra för riggtypen eller är till någon nytta för vare sig förstag eller säkerhet. Riggen skulle bla förlora sin inbyggda stabilitet om man tillför backstag. Möjligen att montera det mellan vantspridarna för att vid hög sjö undvika att masten står och pumpar, checkstay. För att få ett bra ansatt förstag och minimera risken för pumpning vid motsjö så är viktigt att vid riggningen se till att alla vanten är ordentligt spända (20 %) och sen efterdra när man seglat några gånger. Efter att ha diskuterat detta med Benns lutar det åt att skaffa in bra riggspänningsmätare så att man verkligen sätter an riggen korrekt. Då ska det inte behövas några andra kompletteringar til riggen. Masten och dess konstruktion är tydligen en av de mest säkra som finns om man sätter upp den korrekt och de jag pratat med har inte hört om några haverier av B&R-riggar (peppar, peppar ta i trä). Jag har även fått bekräftat att vid av- och påmastning är det helt ok att sätta slinget från mastkranen runt översta spridarparet om det sitter dikt mot masten, vilket vi gjort hittills varje år, men numera lyfter vi med ett lyftsling som läggs strax under spridarna och sen en lina ned till bomfästet så slinget inte glider upp till spridarfästet.

Lucka i trappsteget

Under trappsteget direkt när man går ned i båten finns ett utrymme som man kommer åt via en lucka i aktre kabinen. Utrymmet används nästan inte alls men jag såg i en annan båt att där hade man en liten lucka i trappsteget och kunde komma åt utrymmet bättre. En bra idé som jag vill kunna ha också. Jag hittade samma material som durkarna är gjorda av, monterade bort det gamla trappsteget och använde det som mall för det nya. Sen sågade jag upp luckan, lackade allt med fem lager och skruvade några aluminiumprofiler kring lucköppningen och under själva luckan, så det inte känns sviktande. Själva luckan sitter med två gångjärn och när jag provmonterat hela trappsteget fungerade det utmärkt. På framkanten har jag monterat en teaklist och för att luckan ska hålla sig uppe när man öppnar har jag monterat en fjäder som fixar det. Till våren ska några plastlådor skruvas fast inne i lådan så det blir lite ordning på prylarna som kommer ligga där, kikare, tuta, vantar mm. Så här ser det ut när den är provmonterad. Den vita "klumpen" till vänster är ett enkelt inbrottslarm som aktiveras med fjärrkontroll. Fungerar riktigt bra.

 

                                                      

Ljud och ljus i sittbrunnen

I bågen över sittbrunnen har jag monterat högtalare och ljus. Det finns en färdig modul att köpa från Hunter men pris och prestanda är inte attraktivt, dessutom finns den bara i USA. Jag köpte en skiva poly-wood på SeaSea och i den monterades två 5" högtalare och två LED ljuslister, en vitt och en rött ljus. För att styra detta satte jag en strömbrytare för vardera högtalare så inte  musik/tal kommer ut i sittbrunnen in onödan. Till ljuslisterna satte jag in en tvåbrytars strömbrytare så man kan ha antingen vitt eller rött ljus. För att fästa allt detta i bågen (poly-wood kan inte limmas) så borrades och gängades sex hål i bågen. Ledningar drog jag i bågen och anslöts till de som var dragna till akterboxarna. Nu är allt testat och installerat. Härligt att kunna njuta av detta i sommar. Erfarenheten efter en sommar är enbart positivt. Bra ljud och bra med belysning med rött eller vitt särskilt vid mörka augustikvällar.

Ny fock till den "nya" storseglet

Den nuvarande focken är original sydd av UK-sails i dacron med blått UV-skydd. Efter 10 säsonger har den tappat sin form, skadats i vissa sömmar, gjort sitt och behöver ersättas. Storseglet är från UK Syversen 2008 och i laminatduk med tre stående lattor och fungerat bra. Därför föll valet på en ny i laminnatduk från Bodings. Tyvärr blev det en hel del strul med beställningen så måttagning gjordes under våren på land med masten i mastskjulet. Förmodligen hade det blivit en bättre fock om allt gjorts när båten var riggad men så blev det inte. Nu är den lik originalet och fungerar mycket bra ändå.

Riggning

Masten måste riggas på marken innan den sätts upp. Alla vant och diagonaler monteras och diagonalerna spänns upp så masten får en jämn krökning. Jag har sparat mått på hur mycket varje vantskruv ska dras från tidigare demontering. Jobbet tar tid och är lite krångligt. Hissa upp masten och fäst förstaget. Därefter monteras toppvanten, dra åt dem och montera och dra åt undervanten. Lossa allt från mastkranen och dra toppvanten till 20-25 % av brottslasten. Kolla hur mastböjen är och dra sen undervanten lika mycket. Då minskar mastböjen och den ska vara tydlig men inte för stor. Med rullmast ska den vara mindre annars kärvar systemet, vilket man märker snabbt. Jag rullar in seglet för hand med linan till rullstoren, ingen vinch behövs. Därefter ska diagonalerna efterdras och framför allt de som sitter med vantskruv i masten (vid nedre spridaren och vid bommen). De ska dras ganska hårt för vid kryss får de inte vara lösa. Om den nedre är lös vid kryss så kolla att undervanten är spända först, för det hänger ihop, spänn därefter diagonalen om det behövs.

Vid nedtagning av masten så är tipset att mäta hur mycket varje vantrskuv är dragen och sen bara lätta på de vantskruvar som behövs för att få bort alla stag och vant. behåll hela "vantpaketet" med toppvant och diagonaler intakt över vintern.